Välkommen till             
 
  Jeanettes Hemsida  2017       

räknare 

 

Gropen som föll


Först bar de alla rottingar till isen

Och där sjöng dronten

Och kören malde järn i hörnet

Guschne fäschten!

skrek de alla

i havets stora djup

Mangl mangl

Lättra lättra

Och solen skruvade sin kuulmvåsch

Stråktröjan vilarv bland andra mulfläschus

Och det är det som finnes

Det finaste som är kvar

Den fjärde dagens år

låter noblesssen stirra i ett måv

                           Väl utskure blir du hel igen                         


*************    

www.kallesandare.com

gris och skridskoföreningen

                                mera dikter nedan!                                   

*************

 
2017.01.01   Copyright  ©
Jeanette
Gäller  alla  bilder

Dagens dikter

(Författare: Kalle Sändare)
Holländsk kanaldikt


Söndagen var tyst utav press

Spelets öppna lakejer

stampade katt

Återigen drog sillen sin ballong

Sologitarren bjöd på tran


Varför?

Varför föddes vi vita vita

När alla gula föds gula

Och alla svarta svarta

Varför?

Klockan tjugofyra

Så kallt Så ödsligt

Skrattet från mullbärsgården

emot mig kom svävande.

Förmultnade leenden

Rassellänkar Stön och skrik

Förvärkade liv, Hoppa bock!

Över stenstoder Inga fotspår i myllan.

Stå stilla Stå stilla!

Gnissel och gnag från ett sandkorn

Frömjölsbingarna digna av sorg

Mödan förspilld utan like.

Kraftiga fötter vilse på krokig stig.

Lyssnarorgan som fladdrar så mjukt

så mjukt. Halvbrustna ögon

som liksom fäster sitt veum

veum veum

 Påskens tid

Fylld med sötma

Stör ej öknens skepp

När du på jorden.



 

 Gropen som föll

 

Först bar de alla rottingar till isen

Och där sjöng dronten

Och kören malde järn i hörnet

Guschne fäschten!

skrek de alla

i havets stora djup

Mangl mangl

Lättra lättra

Och solen skruvade sin kuulmvåsch

Stråktröjan vilarv bland andra mulfläschus

Och det är det som finnes

Det finaste som är kvar

Den fjärde dagens år

låter noblesssen stirra i ett måv

Väl utskuren blir du hel igen


 

Pingstens blomma

 

dryper av svett

För att alla ska titta snett.

Klar är morgondaggen

som strövar fram till nästa by

Dragande på en stam utav dy.

Fata morgana Den tid skall ni ana

När det växer bly på din bom.

Havstrutens räkning blir så skral

Men slängd på ett fat skall du äta val.

Pålsmedens slägga låter i gryningen

Som om tiden vore nära.

För att först få köpa färgen Den blå

Klagande påsar fyllda med trast

Jord, mossa och stek

Väntar alla på en tom sked. Rörande

Men se men inte röra.


 

Vargaskall

 

Dammkorn som kameler

dröjer sakta i morgonluft.

Filmjölken har skurit sig

Den blöder av sunt förnuft.

Vargaskall på blomsteräng

Bonden sår

Fåglarna på fästets moln

ser när gumman sår.

Snön har lagt sig

och det är kallt

Mången fryser

Det är allt


 

I gryningsljus

 

Att gifta sig ensam

Vid fönsterblecket

nära regnbågshinnan,

blir snart tillsammans

en hög utav mattrasor.

Täljande gossar

satt i bänkar rad vid rad

Stärkte sin strupe

med fotenspad.

Tröghetens tanke

insmord med räls

Biter fasanen i dess päls.

Det skrumpna år

som blinkar på ett tomt hav

Tömt på strändernas strand

Gräver diken

dit vatten blandas

För att förjagas

utav varje hand.


 

Språngexperiment

 

Nu hoppar laxen

Nu blommar häggen

Nu lyfter taxen

sitt ben mot väggen

Nu hoppar taxen

Nu blommar väggen

Nu lyfter taxen

sitt ben mot häggen

Nu hoppar väggen

Nu blommar taxen

Nu lyfter häggen

sitt ben mot laxen


 

Nordens blomma

Ödsligt värmer jordens mylla

Händer som gardiner

Truster bara vilket som sov

Middagsluft i loket

Vår Sigurd är en förare

Slit din räls

Gasten smällde med sin frack

För att ingen då var med

Men alltid var han på plats

Skall du ana när tråget är oljat!

skrek han som en viv

Och då var han goush mov.


 

Sista man i valsen

Posten ropade...

Vov vov


 

Fälgen

Moster Gonggong log i skift

i skogen satt Staff Smith


 

Musslan i gruset

Dom välsjungande bröderna Purse, Tratt och Klyka

bar upp trappans yta.


 

Kolv i mjöd

Doktor Närke åt upp sin ren,

solen värkte i vårens sken.


 

Ballongen

Toffeln hade papper i sin hatt.

Vem fick detta?

Alla fick plats varje dag.

Duvan skrek: Här är jag!


 

Sågen

Valrut lät kölden dansa i en säck,

böljan kokade äpplen i knäck.


Struten

Facklan simmade i en kopp av sås.

Kom och ät i Borås!


 

Främling

Ödsliga åkrar

vakar över bondens nevr

Ej tidens fara

Utan ånger är du rädd

Böljande känslor

Får mig att tro

Blått och svart

I främlings spår